Retrobloggarnas julkalender 2018

Te och lussebullar

Som vanligt har vi i The Retroblog Network en julkalender där vi delar med oss av våra bästa retrojul-bilder. I år precis som i fjol är den primärt på Instagram, men lite bilder kommer att dyka upp här på bloggen också. Följ taggen #retrobloggarnasjulkalender2018 för maximal julkänsla, och om du har Instagram får du gärna haka på och göra dina egna tolkningar av varje tagg.

Dagens tagg är #lucka men jag har inte någon fysisk adventskalender att öppna. I stället gläntar jag på bakduken till min saffransdeg som står och jäser i köket i skrivande stund. Ni som har följt min blogg ett tag vet att jag varje år kämpar med att få till de godaste lussebullarna. I år testar jag ett recept med fördeg av Emma Brink Rask och det verkar lovande. Degen är blank och följsam, varken torr eller kladdig. Jag får återkomma med full rapport när lussebullarna är klara.

Jag vet inte vad ni gillar att dricka till era lussebullar; kaffe, mjölk eller kanske glögg? Jag föredrar te. Här dricker jag ett supergott milky oolong som jag köpt via min favoritteåterförsäljare i Umeå. I favoritkoppen Spets såklart.

Finfika med chokladiga bollar

Häromdagen fick vi besök av några av mina fina syskon och då bjöd jag på chokladiga chokladbollar från Brinken bakar. Jag modifierade receptet lite och använde nybryggt kaffe samt dinkelflingor i stället för havregryn, det blev ett trevligt tuggmotstånd. Och jag orkade inte med det sista doppandet i smält choklad pga massa kladd så jag körde som ”vanliga” chokladbollar och rullade dem bara i kokos och hackade nötter. Det blev vuxet gott. Särskilt gott är det alltid att fika med retroporslin; Lillemor från Gefle och Mari Simmulsons Mars. 

Barndomshem till salu

Long time no see… Det beror dels på bristande inspiration, nytt jobb och sen en riktig pangsommar på det. Nu har hösten och vardagslunket kommit men också mörkret – och därmed bristen på fotoljus.

I dag har jag ägnat dagen åt att röja på mammas och pappas vind. De ska nämligen flytta. Vart vet de inte än, först måste de sälja sin stora och fantastiska men troligtvis svårsålda villa i centrala Eskilstuna. De flesta tycker nog att dryga 600 kvm direktörsvilla från 1930-talet med kalla golv är lite mycket att bita i. Men den som till slut nappar kommer få ett riktigt toppenhus.

Jag älskar verkligen det här huset. Jag hann bara bo här i fem år innan jag flyttade hemifrån men mina småsyskon har mer eller mindre vuxit upp här. Kolla vad fint det är! Kolla biblioteket liksom… 

Jag hoppas verkligen att den som köper det låter det här huset låter alla fina detaljer få finnas kvar.

Här kommer lite fler bilder, alla är kommer från Länsförsäkringars fina mäklarannons som finns här.

 

 

Glad påsk eller nåt

Det känns inte som en särskilt glad påsk i år. Igår dog familjens älsklingskatt Cikoria, en trogen familjemedlem sedan 13 år. En otäck tumör fick hennes ben att gå av helt plötsligt, och eftersom veterinären konstaterade att skelettet var helt utarmat av tumören fick hon inte fortsätta leva. Samtidigt lämnar mamma över nycklarna till finaste Ölandshuset till köparen. Och jag sitter ensam hemma, deppar och färgar ägg. Fint blir det i alla fall.

Hötorgsbuketten

Härom helgen hängde jag som bekant lite i Stockholm. Då hör det till traditionen att köpa blommor på Hötorget. Vi bodde på Scandic Haymarket (coolt hotell by the way!) så då passade det bra att köpa en bukett på vägen till tåget hem. Det blev ett knippe ranunkler och lite tulpaner. De stod sig fint i mer än en vecka, i en Snoddas-karaff av Lennart Andersson. Härliga va?  

Underlandet har kommit

Vi bor ju i ett lite spännande hus. Det byggdes som en del av en flyktingförläggning för baltiska flyktingar under andra världskriget. Därefter har det varit mentalsjukhus, behandlingshem för missbrukare och konstnärskollektiv innan det gjordes om till bostäder någon gång för ett tiotal år sedan. I vår del har det varit samlingslokal med en scen och biograf.

Hur som helst har vi många speciallösningar och konstiga vinklar och vrår. På scenen, där våra sovrum båda sovrum ligger, har vi också en nisch som inte används till något särskilt förutom att husera mitt dockskåp och ibland lite växter. Nischen har varit målad grå, och det är väl okej, men väggen har många hål och skavanker sedan den tidigare ägaren. Häromveckan fick vi för oss att beställa en riktigt färgglad och stormönstrad tapet, så gjort är gjort.

Valet föll på Boråstapeters designer Hanna Werning, och hennes alster Mårdgömma från kollektionen Wonderland. Så här fint blev resultatet.

Presenter till andra – och till mig själv

Inte helt oväntat hittade jag en presenter till familj och vänner på Antikmässan förra veckan. En Filippa-kopp från Rörstrand till min syster med samma namn, inköpt på Jetzons. Och fyra fina Rondo-tallrikar från Gefle till Plommonmos. Tallrikarna glömde jag dessvärre var jag köpte. Om nån minns var de fanns får de gärna påminna mig.

Där köpte jag jag också dessa fina glas till mig själv för en billig peng. Säljaren gissade på Reijmyre, och visst påminner de om Rio? Men det finns ingen etikett, så jag vet inte. Glas är så svårt, tycker jag. Fina är de i alla fall och min man gillar dem också. 

Det blev också fyra Focus steel-teskedar hos L&P kuriosa. De är från den nyproducerade upplagan, men jag har länge velat ha fler så jag passade på. 

Antikmässan 2018

Hemma och trött i fötterna efter en dag på Antikmässan 2018. Som vanligt blev det fler köp åt andra än åt mig själv, men det var roligt ändå. Köpen visar jag senare, men här kommer ett gäng bilder från dagen.

Nu ska jag lägga upp fötterna på soffan och äta lite god mat. Imorgon finns det risk att det blir en del besök i antikaffärer i Stockholm när vi åker dit för att fira Plommonmos som fyller år.

En för tidig fredagsbukett

Långledig! Fördelen med att jobba helg lite då och då är att jag får långhelger ibland. Som den här veckan. Så här på vårvintern brukar jag pigga upp mig själv med en liten blombukett på fredagar. Eftersom det blev lill-fredag redan igår gick jag därför till en av mina lokala blomsterhandlare, Burges blommor den här gången. De odlar sina tulpaner själva och skördar dem på beställning, så de står sig väldigt länge. Det känns roligt att följa med in bakom disken och peka på vilka blommor en vill ha.

Hur som helst. Igår fick jag lite av en chock när jag kom in genom dörren. Det var verkligen knökfullt med folk! I en lång rad vid kassan stod män i olika åldrar med cellofanklädda rosbuketter i famnen. Då insåg jag att det ju var alla hjärtans dag. Jag var nära att vända i dörren för jag orkade inte stå i kö, men jag suget efter nyskördade tulpaner var starkt. Turligt nog var personalen supersnabb så jag fick hjälp fort. Den här gången blev det rosaspräckliga tulpaner i sällskap av några söta vita ranunkler. Nu står de fint i en Bo Fajans-vas här hemma.  Jag har njutit av dem och de två skidmedljerna i Pyeongchang hela förmiddagen.

Imorgon åker jag och mamma till Älvsjö och Antikmässan 2018!

Och om någon undrar: nej, det här är inte ett sponsrat inlägg. Jag pysslar inte med sånt.

Snyggfåtöljen

Vi skulle inte ge varandra några julklappar i år, om man inte hade gjort dem själv. Det tolkade min mamma som att det var okej att ge bort en fåtölj, om hon hade klätt om den själv. Det var väl lite att tänja på reglerna, men vilken fåtölj sen<3 Den är märkt Ostrom Sweden vilket har gett mig lite huvudbry. Hittar ingen formgivare eller fabrik med det namnet. När jag googlar hittar jag en likadan fåtölj på ett nyzealändskt museums hemsida. Där tillskrivs den en Gustaf Berg 1951–1952. En instagramkompis @lilla_e_s hittade en auktion med en likadan stol, där Bröderna Andersson anges som tillverkare.

Det fanns en formgivare med just namnet Gustaf Berg, eller G.A. Berg, och han har formgivit möbler för Bröderna Andersson. Den så kallade Kaptenen finns fortfarande i produktion och är snarlik, men har andra armstöd. Om vår fåtölj är en tidigare version? Vet ej, men det är min bästa gissning just nu.

Nackkudden finns kvar men är inte omklädd. Den skymtar under katten Molly här. Gissningsvis ska det vara en fotpall till också men den finns inte kvar. 

I julklapp fick vi också en stor tavla som hela min familj har målat tillsammans. Snygg va? 

PS! Här finns en C-uppsats i konstvetenskap om G.A. Bergs stolar. Den har några år på nacken men ändå.