Andra advent

#Retrobloggarnasjulkalender2017 rullar på. Jag har missat några dagar på grund av jobb och julkonsert med kören som tagit upp mycket tid, men några av årets bilder så här långt hittar du här. Dagens tagg kommer upp på instagram ikväll, förhoppningsvis. Jag behöver nämligen lite hjälp för att illustrera den.

Tips på var du hittar våra ”luckor” hittar du längst ner i det här inlägget.

Kalendern kan du följa bland annat på dessa bloggar:

Precis en sån

Teak och orkidéer

Femtiotalskeramik

Och på Instagram (om du inte redan följer taggen #retrobloggarnasjulkalender2017 förstås):

@kaksmulankarin

@precisensanretro

@vonne777

@kerstinkokk

@fruekeby

@lizundantaget

@buruglehuset

@retropellan

@retroida

@fruangensretro

@herrmovarp

Missa absolut inte @retroluxanna som dessutom öppnar varje lucka med ett rim!

Retrobloggarnas julkalender 2017

Nu drar vi i The Retroblog Network igång årets julkalender. Du hittar den i sociala medier under hashtaggen #retrobloggarnasjulkalender2017 och på våra bloggar förstås. Varje dag ”öppnar” vi en ny lucka i form av en tagg, och gör vår retrojultolkning av den. Idag, den första december, är det #ljusstake och jag visar upp min fina i mässing och teak. Den lyser upp fint i vintermörkret här ute på landet.

Konstnärligt

Stora vita väggar, det har vi gott om i vårt hus. Så stora att det ibland är svårt att veta vad man ska göra med dem. En av dessa väggar gapade tom i flera månader, innan min mamma föreslog att vi lånar en av hennes tavlor. Den har min bror med Downs syndrom gjort, och den är fantastisk. Först var jag skeptisk till att ta in en orange tavla, för det är en lite knepig färg. Men den har gjort sig väldigt bra mot vår teakskänk och mina bulbvaser från Gullaskruf (tror jag).

Sovrummet

Det har varit ett par lite jobbiga månader så jag har varit opepp både på att blogga och instagramma. Det trista höstmörkret har inte direkt bidragit med bra fotoljus heller. Men härom helgen gjorde jag ett ryck och satte upp lite tavlor i sovrummet, då passade jag på att ta de här bilderna. Tavelväggen är en mix av loppisfynd, lite riktig konst och litografier, och så en spegel som tydligen var en tavelram med hötorgskonst när min mamma var liten. Den är sjukt tacksam på nästan vilken vägg som helst, men just nu bor den alltså här. 

Några foton från vår fotovägg på bröllopet har fått ta plats ovanför sängen. Vårt sovrum är ju byggt på en gammal scen, vilket innebär att sovrummet har en lite speciell layout med sneda väggar och en kant tvärs över taket. All inredning kräver därför speciallösningar, men för det mesta är det bara roligt. Sen jag tog bilderna har det tillkommit en gammelrosa, fluffig matta som skyddar bara fötter mot vårt kalla golv. 

Fynd från Vintagefestivalen och en födelsedagspresent

Förra helgen var jag och min kollega C på Vintagefestivalen i Stallarholmen. Hon köpte en fantastisk klänning och jag hittade flera som jag var sugen på men som tyvärr inte passade. Jag köpte ett par superkitchiga och förvånansvärt sköna sammetstofflor med fluff istället. De var helt oanvända och låg i ena halvan av sin originalkartong. Nu kan jag vara varm om fötterna och samtidigt fabulös (och få besökare att skratta). 

Jag köpte också ett udda tefat i Spisa ribb-dekoren för en tjuga. Det var i felfritt skick men jag har ingen kopp hemma, så jag får leta i udda-högarna på loppisar och på nätet. Vore kul att hitta en. Annars får Plommonmos ta över den, hon har i alla fall fler delar i dekoren och kanske vill ha ett extra fat.

Några dagar senare fick jag en för tidig födelsedagspresent av C. Tidigare i sommar gick vi förbi butiken Lilla Loppan i Mariefred och den här söta Rörstrand-koppen satt på hedersplatsen i skyltfönstret. Butiken var stängd men C, som bor i närheten, lovade gå förbi nästa dag. Men då var den borta, sa hon. Fast i onsdags morse, dagen innan min födelsedag, väntade ett gulligt litet paket på mitt skrivbord på jobbet. Hon hade smygköpt koppen och gav den till mig. Hon är fin hon <3

Rörstrand

Edit: Först skrev min röriga hjärna att det är Kolorita, det är det ju inte (dock är kannorna i bakgrunden det) utan ett namnlöst restaurangporlin. Som dock passar väldigt bra ihop med Kolorita.

Höstkänsla

Det luktar höst i luften. Livet har återgått till vardagen. Trädgården ändrar färg. Vardagsrummet har ändrat form. Eller ja, möblerna har bytt plats. Vi känner oss fortfarande för i vårt nya hus och alla saker har inte riktigt hittat rätt position än. Men nu känns det som att bokhyllan har hamnat på en bra plats i alla fall.

Bokhylla teak

Lilla sovrummet hade en käck barntapet när vi flyttade in. ”Grattis” utbrast folk när de fick se den, i tron om att det var vi som hade valt. Jag tröttnade på kommentarerna och målade över den tidigare i somras. Nu är den ärg-grön istället. Fler bilder kommer senare.

Bröllopet

För snart tre veckor sedan gifte vi oss, jag och min Eric. Här kommer några av de tusentals bilder som togs under vår stora dag. Jag och tärnorna gjorde i ordning oss hemma hos oss, sedan fotade vi oss innan vigseln i Strängnäs domkyrka. Festen ägde rum på Kungsbergs gård, och jag och systrarna hade pyntat i magasinet. Självklart dukade vi med loppisfyndat porslin från 1800- och 1900-talen.

Fotograf är den eminente Pierre Pox.

Snart är jag fru Otilia

Hårt arbete idag. Medan grannen och E sliter med grävskopa och traktor för att anlägga en grusplan framför huset, drar jag andra strån till stacken. Jag går in skor och viker menyer som Plommonmos gjort till bröllopet, och dricker te ur fina Astra-koppen. En vecka kvar nu, helt sjukt.

Right on time

Har inte haft tid (!) att visa(re) den fina lilla väckarklockan som jag fick i present av mamma häromveckan. Det är en finfint fungerande men alldeles för högljudd Bison-klocka i knalligt gult. Den matchar det mesta här hemma.

I går fick jag undan några flyttkartonger till. Det resulterade i att jag nu kunde möblera klart (nåja, en bit på väg i alla fall) i gästrummet. Det är ett rackarns litet rum som bara rymmer en enkelsäng, ett nattduksbord och ett smalt litet skrivbord, men det behövs inte så mycket mer. Rätt fint tycker jag att det blev, även om man får lov att bortse från elefanterna och girafferna tills dess att vi har haft tid att tapetsera om. Den unge herrn som bodde här innan vi flyttade in var… ja, ung. Jag tänker mig nåt vuxnare, typ från Boråstapeter.

Nattduksbordet är ett ommålat 1950-talsbord. Lite av en dödssynd, jag vet, men det var dödsdömt efter 20 år i ett fuktigt uthus. I mina fattiga studentår räddade jag det, släpade hem det via tre tågbyten och målade det. Jag räddade det från tippen.