Glad påsk eller nåt

Det känns inte som en särskilt glad påsk i år. Igår dog familjens älsklingskatt Cikoria, en trogen familjemedlem sedan 13 år. En otäck tumör fick hennes ben att gå av helt plötsligt, och eftersom veterinären konstaterade att skelettet var helt utarmat av tumören fick hon inte fortsätta leva. Samtidigt lämnar mamma över nycklarna till finaste Ölandshuset till köparen. Och jag sitter ensam hemma, deppar och färgar ägg. Fint blir det i alla fall.

Blommor och blått

0707 höglund3

Jag var förbi och plockade lite blommor i mammas och pappas trädgård häromveckan. Schersmin luktar verkligen helt gudomligt! Tyvärr står den sig inte så länge i vas, men den stund det varade var det fantastiskt fint. Vasen är en Erik Höglund-vas från Boda som jag ärvt efter min gammelmorbror.0707 höglund2 0707 höglund

Repro-inköp

lampskärm

I dag blir det nytillverkningar på bloggen. Äntligen har min Gunnar Ander-lampa som jag köpte på Gotland förra sommaren fått en roligare lampskärm en den som följde med. Skärmen på bilden ovan köpte jag på fantastiska Retro.etc på Folkungagatan i Stockholm. Där hittade jag också de underbara glasunderläggen på bilden nedanför. Jag har länge letat efter trevliga underlägg för att skydda vårt nya vardagsrumsbord i teak och de här porslinsdekorsflörtande skapelserna (jämför bara på Gefles Safari) är helt perfekta! koloni-stockholm

Upp till bevis, Fulgentin

Här kommet bilder från ett litet test jag gjorde i våras. Jag beställde polermedlet Fulgentin för att testa om det funkar bra till mina teakmöbler. Först ut var mitt fina soffbord, som verkligen såg torrt och tråkigt ut. Jag fuktade en trasa med putsmedlet och körde.

fulgentin2Jag tog en efterbild på bordet också, men den har jag slarvat bort. Det gör inte så mycket, blev inte direkt någon visuell skillnad. Först blev jag lite besviken, men efter ett tag såg träet lite friskare ut. Jag körde vidare med teakbänken i hallen, dörrarna till sovrum och badrum, stringhyllan, teakbrickor och en ledsen men fin skärbräda. På en del grejer blev det ingen skillnad, andra fick ny lyster.

Vad tycker jag om medlet? Fulgentin är drygt, lätt att arbeta in, ytan ”torkar upp” snabbt och blir inte kladdig som vissa andra polermedel kan kännas. Det är inget mirakelmedel men ett smart redskap som jag gärna har i städskåpet.

fulgentin

Fynden från Sundbyberg

fyndUnder onsdagens loppisrunda i Sundbyberg hittade jag en fin blomkruka från Gefle i modell AL. Jag har sett den på bild med gräsliga målningar på, men den här var tack och lov enkelt vit.

Jag fick med mig ett par salladsbestick som säljaren själv prutade på. De är i behov av vård men det ska jag väl kunna ordna.

En spännande bok från 1945 om det nyss avslutade andra världskriget var så annorlunda att den fick följa med: ”Vedergällningen – om Tysklands dårskap, brott och straff”. Efter en snabb genombläddring kan jag konstatera att den, precis som titeln antyder, saknar det mått av objektivitet som seriös litteratur åtminstone utger sig för att ha. En udda bok som får flytta in i stringhyllan i vardagsrummet.

Det roligaste fyndet tycker jag nog att den svarta vasen från Gefle är. Jag har aldrig sett den förut. Den är djupstämplad AS men jag hittar den inte vare sig på webben eller i boken som Geflekeramikens vänner har givit ut. Hur som helst är den trevlig och den blev min för 30 kronor.

Edit: Modellen finns tydligen med i katalogen från 1931, glasyren heter ”svart glasyr” och är den som Björn Holmström tog fram 1927, säger herr Movarp på Porslinsbloggen.

modell-AS

Jag hälsade på Arthur Percy

Sista dagarna på Ölandssemestern var fantastiska. Lite mer loppande hann jag med, men inga fynd. I stället njöt jag av sommaren och skönheten på paradisön med frukost på Rörstrands ”Blomster”, eftermiddagskaffe i mockakoppar Gustavsbergs-blommor, många bad och cykeltur till Eketorps fornborg.

Till slut tog även denna härlighet slut, och jag och sambon for vidare till Gotland för medeltidsveckan. På vägen stannade vi dock till ett par byar bort och hälsade på formgivaren Arthur Percy. Han och hustrun Kerstin vilar sedan 1970-talet på kyrkogården i Vickleby i en vacker liten grav. Jag gav dem varsin myntakvist från egna trädgården som tack för alla testunder jag haft med hans fina alster.

”Vänner av hans konst saknar honom.”

Äntligen semester!

Jag har jobbat in i kaklet i sommar, och bloggandet har fått ligga på is, men nu är det äntligen lite semester! Direkt efter jobbet i går hoppade jag och sambon in i min nyinköpta blåa snabba VW Polo och for till Öland. Tur att ena systern ville vara kattvakt.

Mamma och pappa har slitit och fixat, med lite hjälp av bysnickaren, och gjort om snickarboden i uthuset till ett mysigt litet sommarkrypin. Där invigningsbor vi, även om linoljefärgen inte riktigt torkat i taket. I dag vill inte solen riktigt skina men vad gör väl det när man kan hänga i paradiset? I morgon blir det loppis och havsbad i mängder, så det så.